Detta är tredje delen i min historia om Brf Söderbysjön

Denna incident skedde i maj 2017 då det pågick renovering av husets fasad och turen hade kommit till den sida där min balkong är belägen. Jag var vid detta tillfälle fortfarande rejält fast i min utmattningsdepression men hade lyckats plocka upp den indiska matlagingen och börjat laga en del mat åt mig själv. För detta hade jag satt upp rostfria bänkar och ett enkelt gaskök på balkongen.
Vi uppmandes att ta bort föremål från våra balkonger, det hade jag inte gjort då balkongräckena togs ned. Ingen sa något om detta så det fick stå kvar. Vi fick inte gå ut på våra balkonger under arbetet men det förbudet trotsade jag tyvärr, dessutom just då en inspektör var på plats inför ett byggmöte med föreningens styrelse.
Detta var absolut fel gjort av mig, inga ursäker. Jag blev fotograferad och fick med tanke på den fientlighet jag redan kände från styrelsen, givetivs ett rejält stresspåslag. Ganska omgående och med all rätt fick jag också ett mail från styrelsen, givetvis med detta bildbevis bifogat. Då hade jag redan tagit in det jag hade på balkongen. I detta läge begick jag ännu ett misstag, jag ställde gasflaskan, som i ett flerbostadshus endast får förvaras på öppen balkong i mitt källarförråd..

Efter knappt en vecka fick jag ett upprört mail med ännu ett fotobevis. Någon hade varit nere i källaren, stuckit in en mobilkamera och fotograferat vad jag hade i mina förråd och då upptäckt flaskan Inom 10 minuter från att jag fått detta mail befann sig flaskan på godkänd plats utanför föreningen och förblev där tills jag åter kunde använda min balkong.

Två fel av mig, det första finns det ingen ursäkt för, det andra var ett rent misstag mycket orsakat av stress. Jag kan inte låta bli att tycka att styreslens agerande när det gäller flaskan, precis som det med maten, mer handlade om att hitta ett sätt att ”smida medan järnet var varmt” och försöka hitta något mer att sätta dit mig för än att lösa problem.


Jag blir så fort jag på något vis kritiserar styrelsen anklagad för att ha en ”otrevlig ton” men jag tror aldrig jag upplevt en så otrevlig och fientlig ”ton” från någon form av styrelse eller myndighetsperson som den som denna styrelse tillämpar i merparten av sin kommunikation med boende och medlemmar. Ömsesidiga samtal är över huvud taget inte möjliga, allt handlar om att vinna/överbevisa/tillrättavisa/peka med hela handen.